Jag som patient

Behovet av psykiskt stöd är helt individuellt, och ditt behov kan variera i olika skeden av sjukdomen. En del patienter upplever inte att de har någon hjälp av utomstående stöd, medan andra kan uppleva att det är lättare att tala om sin sjukdom med någon utomstående som inte tillhör den närmaste familjen. Det viktigaste är att få en uppfattning om vad som fungerar bäst för dig.

Redan alldeles vardagliga diskussioner och möten är till hjälp för många. Exempel på sådana diskussioner kan vara tillfällen där du delar med dig av hur du känner dig just då till dina närmaste, när du diskuterar med vårdpersonal medan du får någon behandling, eller då du utbyter tankar med andra patienter i väntrummet.

Det är bra att veta att det också finns särskilt stöd att få av t.ex. en psykiatrisk sjukskötare eller kamratstödsgrupper inom cancerorganisationerna. Ta mod till dig och tala om ditt hjälpbehov med din läkare eller sjukskötare så kan de guida dig vidare.

Mer information om behov av stöd >

Det är inte vanligt att man går på jobb under de aktiva vårdperioderna. Läkaren skriver ut sjukledighet för denna tid.

Att få jobba också då man är sjuk kan vara en faktor som ökar välmåendet, men det kan också vara något som ökar bördan ytterligare. Försök att ärligt utvärdera din egen situation och ork då du överväger att återvända till arbetslivet. Då man arbetar samtidigt som man är sjuk, innebär detta i allmänhet deltidsjobb, d.v.s. exempelvis kortare arbetsdagar eller kortare arbetsveckor än vanligt. Företagshälsovården ger stöd för en patient som återvänder till deltidsarbete. Här inverkar många olika faktorer, såsom den individuella vårdplanen och sjukdomens fas, hur mycket ork patienten har, vilka arbetsuppgifter hen har och hur arbetsgivaren ställer sig till situationen. Man strävar efter att ordna både vårdbesök och kontroller så att det ska vara möjligt att gå på jobb.

I genomföringen av de olika behandlingarna strävar man efter att upprätthålla en så god livskvalitet som möjligt och att erbjuda en god lindring av olika symtom (såsom smärtlindring med lämpliga läkemedel). Var öppen och informera vårdpersonalen också om små detaljer som kanske försämrar din livskvalitet. Personalen kan exempelvis försöka lindra dina biverkningar genom att justera läkemedelsdoserna.

Kun saiDå sjukdomen är under kontroll kan du ibland glömma bort den och låta den försvinna någonstans i bakgrunden. Detta är bra; men man bör ändå observera de begränsningar som trots allt gäller.

Då behandlingarna pågår och sjukdomen framskrider kan det hända att du upplever vårdtrötthet. Det är viktigt att du som patient förstår målet med de olika behandlingarna så att du lättare kan acceptera också vårdtröttheten.

Sjukdomen kommer lätt att bli centrum i livet och kan till och med komma att spela en alldeles för stor roll i den egna vardagen. Du orkar bättre om du också lägger tid på annat än sjukdomen och försöker syssla med något sådant som du verkligen njuter av.

Tala om din vårdtrötthet med sjukvårdspersonalen och berätta hur den inverkar på din vardag. Tillsammans kan ni fundera över lösningar på de utmaningar du upplever och reflektera över din vårdplan som helhet.

Vårdpersonalen försöker göra det möjligt för dig att leva ett så pass normalt liv som möjligt, och att även delta i olika evenemang såsom familjehögtider. Man kan till exempel flytta på något blodprov eller någon behandlingskur eller lägga in en paus i behandlingen.