Vad är multipelt myelom?

Multipelt myelom är en cancersjukdom som uppkommer i benmärgen – i plasmacellerna. Om du eller din närstående har fått diagnosen multipelt myelom, har du säkert många frågor du funderar på om denna svårbegripliga sjukdom. På dessa sidor hittar du information som hjälper dig bättre förstå myelom samt behandlingen av sjukdomen och symtomen.

Multipelt myelom är en cancersjukdom i benmärgen. Den uppkommer när elakartade plasmaceller
börjar föröka sig i benmärgen (den mjuka vävnaden i mitten av stora ben). Myelom kallas också
plasmacellcancer.

Myelom är den näst vanligaste blodcancertypen efter lymfom. I Finland diagnostiseras myelom och
andra plasmacellsjukdomar årligen hos 320–420 nya patienter.

Myelom förekommer särskilt hos äldre; de insjuknades medelålder är 65–70 år. Hos personer under
40 år är myelom sällsynt. Myelom är något vanligare hos män än hos kvinnor.

Vad orsakar myelom?

Orsaken till myelom är inte känd och sjukdomen anses inte vara ärftlig. För närvarande är det inte
känt hur uppkomsten av myelom kunde förhindras.

Det finns inga kända stora riskfaktorer för multipelt myelom. Etnisk bakgrund kan ha en liten
betydelse för uppkomsten av sjukdomen. Av okänd orsak har mörkhyade dubbelt högre risk att
insjukna i myelom än ljushyade. Också exponering för t.ex. strålning, asbest, bensen och
bekämpningsmedel kan öka risken för sjukdomen.

Myelom föregås nästan alltid av ett tillstånd som kallas MGUS (monoklonal gammopati av oklar
signifikans) som kan konstateras i blodet eller urinen. Det är ett symtomfritt förstadium till cancer
som under årens lopp kan omvandlas till egentligt myelom. Sannolikheten att MGUS utvecklas till
myelom är endast cirka en procent årligen. Orsaken till att MGUS omvandlas till myelom är ännu
inte känd.

Hur uppkommer och utvecklas myelom?

Plasmaceller är en viss typ av vita blodkroppar som producerar antikroppar som bekämpar
skadliga bakterier och infektioner i kroppen. Därmed har plasmacellerna en viktig roll i
immunsystemet.

Vid myelom blir normala plasmaceller elakartade genom en process med många faser. De
elakartade plasmacellerna producerar onormala antikroppar, s.k. paraprotein (M-komponent) som
saknar förmågan att bekämpa infektioner.

Myelom börjar utvecklas när de elakartade plasmacellerna förökar sig okontrollerat.

    1. När myelomcellerna förökar sig kraftigt, tar de upp utrymme i benmärgen och tränger undan
      normala benmärgsceller.
    2. Därefter börjar benmärgens normala funktion och blodbildning störas. Minskningen av
      antalet röda blodkroppar orsakar anemi och bristen på vita blodkroppar ökar risken för
      infektioner.
    3. Trots att sjuka plasmaceller förekommer särskilt i benmärgen, sprids de elakartade cellerna
      ofta och orsakar tumörmetastaser också på andra ställen i skelettet och kroppen. Dessa
      metastaser kallas plasmacytom. Sjukdomens namn multipelt myelom syftar på att
      cancermetastaser vanligen förekommer på flera olika ställen i kroppen.

Hur uppkommer och utvecklas myelom?

I frisk benmärg utvecklas B-celler (en typ av vita blodkroppar) till plasmaceller som producerar antikroppar när skadliga ämnen (antigener) kommen in i kroppen. Vid myelom omvandlar en DNA-skada i en B-cell plasmacellerna till myelomceller. Cancercellerna förökar sig, tar upp utrymme av de normala blodkropparna och börjar producera stora mängder paraprotein.

Prognosen för myelom

Prognosen påverkas av

Utgående från dessa faktorer bestämmer läkaren också när myelombehandlingen ska inledas och
vilka behandlingsformer som är bäst.

Enligt den information vi har i nuläget är multipelt myelom en obotlig sjukdom, men tack vare
utvecklade behandlingar kan de insjuknades livslängd förlängas. Modern behandling ger också
bättre symtomlindring och förbättrar livskvaliteten.