Återhämtning och ny styrka

Den nu redan bortgångne teologen Martti Lindqvist sade att man behöver psykisk flexibilitet i krissituationer – en förmåga att förändras, att ge upp vissa saker, att sörja och gå med på det som händer. Man är tvungen att stå ut med svåra känslor, man behöver tid och tålamod. Det är inte bra att bli ensam, man behöver trygghet och stöd av andra människor. I svåra livssituationer ska man också medvetet sträva mot sådana saker som ger en kraft och sinnesro. När det känns svårt kan man stanna upp och fråga sig vad som skulle kunna få det att kännas ens en aning bättre, vad som kunde hjälpa en framåt, ge ökad tålighet och hopp. Hur ska man göra för att inte själv öka på sin egen börda?

För att orka rent psykiskt, är det viktigt att upprätthålla hoppet. Hopp kan te sig på många olika sätt som t.ex. en upplevelse av att klara sig med sin allvarliga sjukdom i vardagen eller en upptäckt av att man inte förlorat allt som varit viktigt för en själv trots de otaliga förändringar som sjukdomen hämtat med sig, och att det fortfarande ligger levnadsår framför en.

En kris är alltid både en risk och en möjlighet. På kinesiska finns två olika tecken för kris. Det ena tecknet betyder risk, det andra möjlighet. I bästa fall kan svåra upplevelser med tiden också föra med sig goda saker, såsom en klarare bild av de egna livsvärderingarna, mod att leva sitt eget liv, medkänsla med och en viss barmhärtighet mot sig själv samt ökad medkänsla med andras lidande. Samtidigt gör en kris också människans psyke mer ömtåligt och skört. En kris kan också söndra och bryta ned; särskilt om man blir alldeles för ensam och inte får tillräckligt mycket psykiskt stöd och omvårdnad.

Vem är jag nu?

Hur ska jag gå vidare med mitt liv?  Kommer jag att finna min plats igen efter allt jag gått igenom?

Hur kan jag finna sinnesro mitt i all osäkerhet? Hur kan jag stilla min rädsla? Var kan jag finna trygghet?

Bli inte ensam. Det finns hjälp att få. Sök hjälp i vilket skede av behandlingen som helst och med låg tröskel. Detta gäller både den som insjuknat och hens närmaste.

Eftersom man numera kan kontrollera biverkningarna av behandlingarna allt bättre och sjukdomen ofta kan fås under kontroll, är det också viktigt att den insjuknade lyckas finna psykisk balans och livsglädje för att kunna få en möjligast god vardag. Ett gott liv är inte något som fullt friska personer har ensamrätt till, utan det ska vara möjligt att uppnå också trots sjukdom.

Du kan få psykiskt stöd bl.a. via följande instanser:

  • den service som ditt eget sjukhus erbjuder, kommunens psykiska stödfunktioner 
  • arbetshälsovården
  • cancerorganisationerna, anpassningskurser, kamratstöd, olika diskussions- och aktivitetsgrupper 

Tips gällande stödutbud i olika situationer samt sätt att finna sinnesro och reglera sinnesstämningar:

C-ANPROM/FI/NINL/0011/2/2022